Skip to content

NÅGRA RADER OM KLÄDER

Tittar in i garderoben med avsmak. Den är proppfull av skjortor, tshirts, jeans, kostymer, skor, slipsar, flugor, byxor, kavajer. Men inget jag vill ha på mig. Känner mig som en tjej när jag lite sur slår igen dörrarna och blir stående. Öppnar dörrarna igen och tar ett djupt andetag.

Är det för sent att skaffa en klädstil av kontinuitet och tyngd, eller är jag för alltid förvisad till den eviga balansgången mellan converse och church’s?

Ibland kan jag på allvar bli djupt avundsjuk på alla mina finansvänner som inte ges några som helst val i vardagen. På med den dyra Londonsviden med rött foder, de handsydda italienarna, scarf och slips, manchetter och paraply. Fan om jag inte hade slängt på ett plommonstop också om jag ändå skulle knata iväg till Kungsträdgårdsgatan.

Själv är man inknuffad i den omöjliga världen av personlig stil. Att kombinera high end med smuts på ett för dagen okopierbart sätt. Samtidigt som ens ekiperingshumör pendlar mellan Hemingway och Johnny Rotten. Man ska vara party och business samtidigt, som en modern hockeyfrilla på väg till börsen. Tala till bönder på bönders vis och till lärde män på latin. Minsta snedsteg kan lamslå en hel arbetsdag.

Men när allt känns svårt och förtvivlat brukar jag tänka på Johan Hakelius. Då känns det bättre.

3 Comments