Skip to content

NÅGRA RADER OM FRUKT I MAT

Stod som vanligt i ett reklambyråkök och åt gratis frukost. Hungrig, lätt stressad, och så kommer en obehaglig sensation mellan de bakre tänderna – en nöt. Inte bara stämde nötens beska, torra närvaro extremt dåligt överens med smörgåsens övriga deltagare. Den kilade fast sig, ungefär som att inte ens nöten kände sig bekväm med resten av mackan.

Reklambyråer köper dyrt bröd från coola bagerier. Vita frallor med smält ost på verkar vara helt ute. Nu ska allt komma från bagerier med förkärlek/hybris när det gäller att experimentera med frukt och nötter. Vilken desillusionerad människa började med frukt i mat? Som mandeln i gröt. Stekta bananer i den vulgära kompositionen vid namn Flygande Jakob. Fuck you Jakob. Och så Tomas Brolins favoriträtt, Hawaiipizzan. I Mora hade vi ett speciellt ord för de som åt sånt.

Allt detta passerar medan jag besviket iakttar min fräscha mediafrukost. Brödet visade sig lömskt nog även innehålla russin. Alla vet att russin hör hemma i små röda tablettaskar. Inte i form av skogens snor i mat. Men brödet har inte givit upp, utan kommer med det absoluta dråpslaget mot varje frisk smaklök: torkade persikor.

Vi pratar om resterna från något experiment som USA serverade på Guantanamo till Amnesty lyckades stänga ner CIA’s provkök. Sånt bröd äter vi på reklambyråer.

Men frukt och nötter är naturligtvis inte onda i sig. De kan gott leva ett värdigt liv i sina rätta element. Bara inte i min mat.

10 Comments

  1. louise wrote:

    Skogens snor. Hilarious.

    torsdag, oktober 8, 2009 at 21:47 | Permalink
  2. Prankmonkey wrote:

    Woha! Go easy on the flygande jacob. Barndomsminnen jag inte vill besudla n’ shit.

    torsdag, oktober 8, 2009 at 22:26 | Permalink
  3. Ettan wrote:

    Tönt.

    fredag, oktober 9, 2009 at 11:08 | Permalink
  4. nagrarader wrote:

    Ettan (som i snuset?): Jag vet, barnsligt som fan att ge sig på mat som redan ligger.

    fredag, oktober 9, 2009 at 11:13 | Permalink
  5. emster wrote:

    Frukt i mat är vidrigt. Det absolut värsta är när man förstör hederliga kanelbullar genom att stoppa russin i dem! Ick!

    fredag, oktober 9, 2009 at 13:49 | Permalink
  6. kotten wrote:

    Måste ge dig lite credd! Högre än den vanligt höga nivån på inläggen sista tiden. Bra start på helgen, nu följer innebandy, sauna, afterwork och sedan vägskälet gå hem och sova alt. festa halva natten.

    Kottens humör är iaf på topp, tack!

    fredag, oktober 9, 2009 at 16:53 | Permalink
  7. Marcus Göransson wrote:

    Olle, Olle, Olle…

    lördag, oktober 10, 2009 at 17:19 | Permalink
  8. Kat wrote:

    Varför så kategorisk? Min absoluta, ABSOLUTA favoriträtt indonesisk lammgryta med tillbehören (dvs. ej hopkokt) rostad kokos, rå rödlök, jordnötter och banan är något som man inte har levt om man inte provat. So there!

    söndag, oktober 11, 2009 at 14:54 | Permalink
  9. Terese wrote:

    Äsch, kom över till den mörka sidan nu. Lingonlimpa, tacos med banan & ananas, fläskfilé bombay med jordnötter… mumma. Var inte rädd för frukten, frukten vill dig väl.

    tisdag, oktober 13, 2009 at 15:58 | Permalink
  10. Jessica wrote:

    Frukten vill ingen väl. Frukt kan inget som inte grönsaker gör bättre, med mindre socker. Frukt existerar enbart för att sockerberoende ska kunna ge sig själva falska duktighetspoäng och se ner på andra. Den andäktighet med vilken en ”fruktis” närmar sig en fruktskål är motbjudande och folk som närmar sig fruktätande som en sakral handling kommer att ställas upp mot en vägg när den ärorika revolutionen kommer.

    Frukt i mat är som greksallad och fondue: nåt tanter bjöd varann på 1978 för att det stod i Hemmets Journal att det var det ”nya”. De senaste tjugo åren har de tryckt i varandra ”laxpaj” istället, men vänta bara: rätt vad det är är det nån retro-galning som designar en ny fräck fonduegryta i lindblomsgrönt och sen kommer landets akutmottagningar att tvingas ta in extrapersonal på brännskadeavdelningen fredagar klockan nio i ett år framöver. Det är nunchucks och skallbensfrakturer igen. Sanna mina ord.

    Jag menar, vill vi vara riktigt retro ska vi börja ransonera läsken igen. Köpa in den i gula backar och gömma den i källaren och låta barnen dansa för varje centiliter brus som kommer över deras läppar. DET vore retro. Men näe. Avocadofärgade kylar – ja. En känsla av tillfälle när man får en läsk – nej. Så retro ska vi inte vara. Tydligen.

    måndag, oktober 19, 2009 at 10:52 | Permalink

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *
*
*