Skip to content

NÅGRA RADER OM ATT SMALNA AV

Jag har varit vansinnigt inaktiv med några rader under sista året, men det är helt i linje med min ambition att ha så få läsare som möjligt. Ibland skriver jag nåt bara för att det inte ska stå noll på en månad i listan till höger. Efter femton års iaktagande av bedövande klickfiske på diverse reklambyråer har jag fortfarande inte listat ut vad man ska med alla följare till. De flesta varumärken jag jobbat med har någorlunda koll på hur många som följer dem, men inte en aning om vilka dessa är, vad de känner – eller om de rent av tänker rösta på Rick Santorum nästa gång. De är nöjda med en siffra, t ex 5.000. Femtusen följare, eller femhundra tusen. De flesta agerar fortfarande som mama-bloggare. Smörjer på, bara det händer nåt i de sociala mediekanalerna.

Ett tag följde jag också statistiken över några rader, och när prankmonkey var med i leken under folkvett-paraplyet fanns planer på att göra något av de digra tittarsiffrorna. Men vi sket i det också. Jag är fortfarande upp-hookad på analytics men är där bara ibland likt en hummande nattsköterska för att kolla att inte hela skiten flat-lajnar.

Nej, så få följare som möjligt tror jag är grejen. Öka densiteten. Resten är betydelselöst eftersom några rader är fullständigt okommersiellt.

Och kanske är det där som de kommersiella onlinestrategierna ligger framöver. Att rena varumärkets digitala själ från bonnier-beteendet, och istället bara göra det man själv vill. Så får man se vilka som hakar på.

Varumärken måsta våga välja bort, stöta ifrån, smalna av. Det eviga omfamnadet av alla ger mig kroniska gäspningar. För hög likeability är farligt. Hur når vi färre?

Tack för att du läser några rader. Du får gärna återkomma, men det finns inget här som jag kan lova. Ibland dyker det upp en tanke, och då kan det hända att det står något om det på denna url. Den tanken kan du välja att värdera eller inte. Sen kan du få för dig att sprida detta. Visst. Men gör det med omsorg.

Vi hörs om ett tag igen.

7 Comments