Skip to content

NÅGRA RADER OM LIVET FÖRE DÖDEN

Satt på en uteservering i St Germain när det small tvärs över floden. Tog bara några timmar så började hashtaggen #prayforparis ta fart, och jag kände mig instinktivt illa till mods. Över allt såklart, men också över denna religiösa uppmaning som så många aningslöst dunkade ut på sina sidor. Inget, INGET, känns mer fel just nu än att tävla i religion. Vinna över en religion med en annan. Nej, det är dags att pausa hela den grejen. Det är dumheter alltihop, vilket har bevisats i två tusen år genom häxbränningar, inkvisation, korståg, conquistadorer, heliga krig och nu DAESH. Så kom jag på, att det idag är den anglosaxiska högtiden Thanksgiving – som jag verkligen hoppas att Svensk Handel inte lyckas lobba igenom som ny kommersiell gimmick i Sverige. Inte för att jag inte gillar soffor, tv och mat i största allmänhet – utan för att Thanksgiving är ett crescendo i religiös hybris på andras bekostnad.

Det hela började i England med ett gäng (förmodligen) skitjobbiga religionshetsare, som inte ’fann sin plats’ (för att de förmodligen var skitjobbiga och helt orimliga att ha att göra med). Denna uppblåsta skara gick över vattnet till Holland där ingen heller verkade ha tålamod med religiös fanatism. Så hela denna sockerboostade frikyrka lyckas chartra en båt (Mayflower) som de sedan kör så illa att de bränner rakt upp på land på andra sidan Atlanten (Plymouth rock). Sen blir det en stökig skörd, dåligt med mat och dessutom en sumpad returbiljett. Då kommer the locals (indianerna) och hjälper dem, både med mat och med skörden. När de blekfeta pastorerna och deras trångsynta entourage kommer på fötter så betalar de tillbaka genom att ha ihjäl alla indianer (nja kanske inte samma dag, men vi vet ju hur det gick i längden), sprida diverse sjukdomar samt upprätta en högtid till ära för den stora hjälten i sammanhanget: Gud.

Och nu håller vi näästan på att aningslöst importera detta hyckleri. Kan vi inte kolla på sport och äta tillsammans till vi hatar oss själva, utan att drapera det i kristendom tack. Religion som spelsystem har aldrig fungerat och vi måste börja tacka rätt personer för saker och ting. Vägra tävla i religion och sluta be för saker och ting. Gör något istället.

Det gjorde Parisarna. Mot lördagkvällen den 14 november samlades inte flest människor i kyrkor, synagogor, kapell eller moskeer. De samlades på uteserveringar, brasserier, barer och caféer. För Parisarna tror på livet före döden. Och därför kommer Paris att skina lika starkt om tusen år, som hon gjorde denna kväll i november.

One Comment

  1. Kajsa Nordell wrote:

    tack för dom orden och tack för resan.Den glömmer vi aldrig!

    torsdag, november 26, 2015 at 09:12 | Permalink

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *
*
*