Skip to content

NÅGRA RADER OM ÅLDERSTECKEN

I alla år har det snackats om vuxenpoäng. Att bli vuxen är synonymt med något dåligt, att bli en dinosaurie i någon mån. Det här skiljer sig säkert mellan kulturer men i vår värld i allmänhet, och min bransch i synnerhet, finns en illa dold ångest för att bli gammal.

Men samtidigt som alla försöker hålla sig så unga som möjligt lever en klassisk strävan kvar att på något sätt signalera senioritet eller en viss status som kommer med ålder och erfarenhet. En riktig praktparadox med andra ord.

Sen hittar man små ålderstecken hos sig själv, och liksom kan börja njuta av dem. Då pratar jag inte om enstaka hårs förmåga att växa rakt ut från örat, eller att man har två par glasögon dinglandes i snoddar runt halsen. Nej, min senaste är att jag börjat använda bröstfickorna på mina skjortor.

Alltså, fram på skjortor (typ jeansskjortor) sitter två enormt praktiska fickor som jag aldrig tänkt på förut. Där förvarar jag nu alla möjliga saker. Just nu sitter jag tex på ett litet plan, och mina bröstfickor bågnar av mobil, pass, boardingkort, hörlurar och plånbok.

Det är inte säkert, men högst möjligt, att denna upptäckt kommer att styra mina skjortköp framöver. Och nej, sidofickor på sk Cargobyxor är inte samma sak. Men jag kan tänka mig att det här är första steget i den eskalerande fickbonanza som – om man inte ser upp – slutar med den sedvanliga ’fotovästen’ som alla äldre akademiker ihärdigt bär i alla sammanhang.

Det är fan inte lätt med andra ord. Balansera paradoxen, bejaka sina charmiga åldertecken men ha närvaro nog att sätta gränser innan fotovästen.

One Comment